Rapporter och länkar

IVL utför mätningar på uppdrag av Kronobergs luftvårdsförbund. IVL utför denna övervakning varför rapporter om mätningar beställda av Kronobergs luftvårdsförbund hittas via IVL:s hemsida, närmare bestämt på sidorna om krondroppsnätet.

Nedan finns ett antal direktlänkar till separata rapporter som har tagits fram genom luftvårdsförbundet.

Ozonmätningar

IVL Svenska Miljöinstitutet AB gör sedan 2009 länsbaserade undersökningar av marknära ozon inom ”Ozonmätnätet i södra Sverige” i Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland samt Västmanland på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårdsförbund. Grundtanken med detta Gemensamma Delprogram inom den regionala miljöövervakningen är att ge en mer detaljerad, heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige. Målet är även att kartlägga eventuella överskridanden av olika målvärden för ozon, både miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och miljökvalitetsmålet Frisk Luft. Inriktningen ligger på de ozonindex som beskriver inverkan av ozon på växtligheten (AOT40). Mätåret är från 1 mars till 30 september.

Uppdraget till IVL har lämnats inom ramen regional miljöövervakning och samordnats inom ett gemensamt delprogram (som leds av Länsstyrelsen i Västra Götaland) där Länsstyrelser och/eller Luftvårdsförbund medverkar. Länsstyrelsen i Kronobergs län har avslutat medverkan i delprogrammet efter programperioden 2009-2014. Övriga Länsstyrelser och luftvårdsförbund fortsätter dock. För kommande rapporter hänvisas till Ozonmätnätets hemsida: http://ozonmatnatet.ivl.se.

Resultat från södra Sverige

Ozonmätnätet i södra Sverige, Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet:

Resultat för 2014, C 80, mars 2015
Resultat för 2013, B2160, mars 2014

Resultat för 2012, B 2086, mars 2013
Resultat för 2011, B 2032, mars 2012
Resultat för 2010, B 1972, mars 2011
Resultat för 2009, B 1918, mars 2010

Resultat från Asa

Mer detaljerade mätningar från stationen i Asa i Kronobergs län:

Marknära ozon, Årsrapport 2013, oktober 2014
Marknära ozon, Årsrapport 2012, april 2013
Under mätåret 2011 har det varit tekniska problem med instrumentet, vilket har inneburit att data saknas för delar av året. Rapport har därför inte sammanställts.
Marknära ozon, Årsrapport 2010, april 2011
Marknära ozon, Årsrapport 2009, april 2010
Marknära ozon, Årsrapport 2008, mars 2009

Länkar till sidor med luftvårdsanknytning

Övriga rapporter med anknytning till luftkvalitet

  • På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet kvantifierat den svenska befolkningens exponering för halter i luft av kvävedioxid (NO2), PM2,5 och PM10 för år 2010, beräknat som årsmedelkoncentrationer. Även de samhällsekonomiska konsekvenserna av de uppskattade hälsoeffekterna har beräknats.

    Resultaten från studien visar att negativa hälsoeffekter relaterade till förorenad luft med höga nivåer av PM kan värderas till årliga samhällsekonomiska kostnader (välfärdsförluster) på ca 35 miljarder svenska kronor under 2010. Ungefär 6,5 av dessa 35 miljarder utgörs av produktivitetsförluster i samhället. Detta motsvarar en förlust i antalet arbets- och studiedagar motsvarande drygt 0,3 procent av den totala mängden arbets- och studiedagar under 2010.

    Haltnivåerna av partiklar (PM) i omgivningsluften har fortfarande en betydande hälsopåverkan, trots att det under de senaste årtiondena har införts ett flertal åtgärder för att minska utsläppen. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids på många håll, och tidigare studier har uppskattat att höga partikelhalter orsakar upp till 5 000 förtida dödsfall i Sverige per år. 

    Rapporten är skriven på engelska, dock finns en svensk sammafattning.
  • Länsstyrelserna i Västra Götaland och Skåne m.fl. aktörer har genomfört ett gemensamt delprojekt som visar att luftföroreningar kan försämra situationen för pollenallergiker. Studien visar även på ökad användning av allergiläkemedel vid samtidig förekomst av pollen och olika luftföro-reningar. Naturvårdsverket har finansierat projektet inom ramen för den hälsorelaterade miljöövervakningen.

    Via länken kan du ta del av broschyren "Pollen luftföroreningar allergi" och huvudrapporten "Pollen luftföroreningar och väderlek – bidrar alla till behovet av läkemedel".

  • Hotet från luften - partiklar från vägdamm, Folke och Steen, gymnasiearbete 2015-05-12 ProCivitas Privata Gymnasium i Växjö.

Luftseminarium den 27 november 2013 i Alvesta

2013 är EU:s Luftvårdsår. Kronobergs Luftvårdsförbund och Miljösamverkan Kronoberg–Blekinge uppmärksammade detta genom att bjuda in till seminarium den 27 november 2013 med luftkvalitet och människors hälsa i fokus. Hur ser luften ut idag? Hur ska vi planera för att möta samhällets behov av transport och bostäder? Goda exempel presenteras. Mycket inom luftområdet visar ”Vill vi så kan vi”!

Föredragen speglade luftkvaliteten i Kronobergs län och vad som måste göras för hur den kan bli bättre. Föredragen tog upp alltifrån hur Trafikverket arbetar med trafiksektorns utmaning om en fossilfri fordonstrafik, om människor blir sjuka av luften och hur, om det är smart att driva kollektivtrafiken på el till hur man bygger optimalt för en god luftkvalitet i ett småstadsperspektiv. Eftermiddagen präglas av exempel på gott miljöarbete från transportföretag, industrin och hos en kommun.

Medverkade gjorde Eva Hallgren Larsson Kronobergs luftvårdsförbund, Emilie Stroh från Arbets-och miljömedicin i Lund, Håkan Johansson Trafikverket Borlänge, Sven Borén Blekinge Tekniska högskola, Marie Haeger-Eugensson IVL Göteborg, Fredrik Mårdh Energikontor Sydost i Kalmar, Charlotta Ahlqvist, Smålandslogistik AB, Clas Carlsson Regionförbundet södra Småland, Erika Richard Stena Aluminium AB Älmhult och Årets luftvårdspristagare Lars Lindgren, Ljungby kommun. Ronny Polback var moderator. Ta del av talarnas presentationer genom att klicka på deras namn.  Här finns ett referat av vad talarna framförde vid sina föreläsningar.

Luftvårdsseminarium den 27 november 2008 i Växjö

Luftvårdsförbundet ordnade en luftvårdsdag om luftföroreningarnas hälsoeffekter, föroreningsläget, om hur miljökvalitetsnormer berör samhällsplaneringen och företagen, samt hur man kan samordna kontrollen. Läs programmet här. Ett kort referat och länkar till presentationerna följer:

Först ut på seminariet var Lars Modig från Umeå universitet. Han berättade om sambanden mellan luftföroreningar och hälsoeffekter, särskilt med koppling till trafikintensitet. En slutsats av hans anförande är att miljökvalitetsnormerna inte utgör några absoluta tröskelvärden för hälsorisker, utan man bör inför viktiga beslut ta fram bedömningsunderlag med beräknade hälsoeffekter i det enskilda fallet. Hans presentation finns att läsa här.

Per Andersson från Naturvårdsverket gav en bakgrund till regelverket  kring miljökvalitetsnormer och han betonade även att miljökvalitetsmålen är betydelsefulla för luftvårdsarbetet. Han menade att även om lagstiftarens intentioner med normerna ännu inte har uppfyllts så har de i alla fall bidragit till kunskapsuppbyggnad och att större hänsyn till hälsoaspekter tas vid planering och tillståndsgivning. Föredraget finns här.

IVL svarar för mycket av mätandet av luft i landet och är datavärd för luftkvalitetsdata. Karin Persson berättade om Urban-mätnätet och placerade in data från Kronoberg i ett regionalt sammanhang. När det gäller utformning av mätprogram gav hon exempel från den rapport om generell omfattning för län som tagits fram och som finns refererad i "Rapporter/länkar" i menyn till vänster. Här är hennes presentation.

Så var det dags för regionalt perspektiv. Marléne Blomgren från Växjö kommun gav exempel på resultat av de samordnade mätningarna genom Kronobergs luftvårdsförbund och genomförda beräkningar av luften på Växjös alla gator. Resultaten finns här

Bruno Bjärnborg från Länsstyrelsen i Kronobergs län kompletterade med en inledande analys av överensstämmelsen mellan beräknade och uppmätta halter i det regionala programmet. I presentationen som finns här, ingick också några exempel på tillståndsprövningar enligt miljöbalken där miljökvalitetsnormer avhandlats i bedömningen. (Obs att VEAB:s utsläppssiffror där är räkneexempel på värsta otänkbara fall och inte faktiska utsläpp).

Marléne Blomgren återkom tillsammans med Pehr Ånelius och de gav exempel på hur beräkningsprogrammet Simair används i Växjö i planeringen  Läs här. Pehr gav exempel från Växjö på hur miljökvalitetsnormerna kan komplicera detaljplaneringen när man riskerar att komma i närheten av normnivåerna. Ett dilemma kan vara att placera ett hus nära väg inom område med risk för överskridande eller flytta bort det en bit, men då frigöra ytor där folk istället kan komma att vistas i norm-riskområden. Är det rimligt att dra en ny trafikled genom ett planerat nytt, avskilt bostadsområde för att avlasta en infartsled där normer kan komma att överskridas vid utbyggnad av handelsområden?  

Vägverket representerades av Krister Wall och Bo Svensson. De visade på Vägverkets sätt att arbeta med åtgärder för att minska trafikens luftpåverkan, bl.a. utsläppet av slitagepartiklar, inte minst från dubbdäck. De gav också några regionala exempel på trafikmiljöer där miljökvalitetsnormerena är i fara. Läslänk.

Lars Hederström, länsarkitekt i Kronobergs län, redogjorde för hur miljökvalitetsnormerna hanteras i plan- och bygglagen. Det finns många knepigheter; ska man anpassa detaljplanen eller trafiksituationen? Han menade att översiktsplanen är ett bättre instrument för att klara ut tillämpningen av normer än detaljplaner, där så mycket styrs av andra faktorer än de som kan regleras i detaljplanen. Läs här.

Carl-Philip Jönsson, miljövårdsdirektör vid Länsstyrelsen i Kronobergs län, redde ut hanteringen av miljökvalitetsnormer vid tillsyn och tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken. Texten finns här, därutöver gav han en målande liknelse mellan överskridande av luftkvalitetsnormer och överlastning av hissar;  det finns skillnader mellan regelverken hur de tillämpas.

Seminariet, som leddes av ordföranden i Kronobergs luftvårdsförbund Carl-Gunnar Hagberg, avslutades med en livlig diskussion.