Krondroppsnätets metoder

På denna sidan presenteras de mätningar som görs inom krondroppsnätet.

Krondroppsnätet - var mäts vad och hur?

Atmosfäriskt nedfall av svavel och kväve är den främsta orsaken till försurning av mark och vatten. Försurade sjöar var det som först uppmärksammades. Effekterna är påtagliga och sedan 1980-talet genomförs omfattande kalkning av sjöar och vattendrag i Sverige.

Nedfallsmätningar

Inom Krondroppsnätet mäts lufthalter, våt- och torrdeposition samt markvattenkemi. Nedfallet mäts dels på öppet fält dels under trädkronorna som krondropp. Vissa ämnen samverkar med trädkronorna, och därför används även strängprovtagare för att kunna bestämma torrdepositionen av dessa ämnen.

Sedan 1987 har Luftvårdsförbundet undersökt nedfall av försurande luftföroreningar (svavel och kväve), markvattnets sammansättning och sedermera även lufthalter.

Metodiken följer nationell och internationell standard och syftet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt konsekvenser av det sura nedfallet.

Liknande mätningar görs i flertalet län i Sverige.

Metodik och data

Metodik för undersökningarna finns att ta del av på IVL:s sida om krondroppsnätet, www.krondroppsnatet.ivl.se, liksom IVL:s samtliga rapporter från projektet. Resultat och data från mätningarna (deposition, markvattenkemi, lufthalter och modellresultat) finns också där att hämta hem.

Provtagningen sker en gång per månad dels av föroreningar i nederbörd (vått nedfall) och dels i så kallat krondropp, d.v.s. den nederbörd som har passerat genom trädkronorna och tagit med sig de föroreningar som fastnat i trädkronorna mellan regnen (torrt nedfall). Mätningarna av vått nedfall (öppet fält) upphörde 2001 för alla stationer, men återupptogs oktober 2006 i en station, Tagel (bekostas av Naturvårdsverket). Dessutom mäts nedfallets effekter på markvattnet på alla nuvarande platser tre gånger om året. Markvattnet provtas med så kallade lysimetrar som är nedgrävda cirka en halv meter i marken.

Resultaten sammanställs i årliga rapporter och presenteras på förbundets årsmöten. Rapporten finns under fliken Rapporter och på IVL:s sida om krondroppsnätet. En sammanfattning av resultatet finns också på fliken Krondroppsnätets resultat.

Kartan till höger, från IVL, visar alla lokaler som har använts för krondroppsmätningar sedan starten. Lokaler med röd symbol har pågående mätningar (2020) medan mätningarna vid lokalerna med svart symbol har avslutats.

Alla undersökta lokaler i Kronobergs län framgår av kartan till höger. Tabellen nedan är komplett förutom att den nya ytan i Fälleshult saknas. 

Ny provyta i Kronobergs sydvästra del

Granskog i Fälleshult

Under 2017 har en krondroppsyta lagts ut i Fälleshult, i Markaryds kommun. Det finns en historik till valet av yta. Innan stormen Gudrun drog fram fanns en yta i Fälleshult som raserades när skogen blåste ner. Där utfördes mätningar 1998-2006. Den nya ytan ligger på samma fastighet, en bit därifrån och det finns granskog i lämplig ålder för uppföljning av krondropp. Att välja en yta på samma fastighet underlättar jämförelse med resultat från tidigare mätningar. De nya mätningarna startade i december 2017. Kronobergs Luftvårdsförbund tackar Växjö stift för att de låter LVF utföra mätningar på deras fastighet.

Den nya ytan har inte hunnit komma in i IVL:s tabell än, och den borde synas med en röd markering intill den svarta i kartan ovan.

Skogsvårdsorganisationens skogliga observationsytor

Provtagningsplatserna och undersökningarna har oftast samlokaliserats med provytor, så kallade skogliga observationsytor, som Skogsstyrelsen har haft. Det innebär tillgång till övrig information om skogsbeståndet såsom markförhållanden, trädålder, tillväxt, barrkemi, skogsskador i form av kronutglesning etc. Stationer har bytts ut efterhand på grund av avverkningar m.m. eftersom mätningarna görs i produktiv skogsmark. Tyvärr la Skogsstyrelsen ner Obsyteverksamheten 2013. 

Manualer för etablering av provyta
1. Manual - utläggning av nya obsytor (inkl bil 2 Urvalsprotokoll). Skogsstyrelsen Sture Wijk. Version 1995-04-21 - Testupplaga
2. Manual - utläggning av nya obsytor. Tilläggsanvisningar 1995-05-24. Skogsstyrelsen Sture Wijk.
3. Manual - utläggning av nya obsytor. Tilläggsanvisningar 1995-09-29. Skogsstyrelsen Sture Wijk. 
4. Anvisningar. Observationsytans placering, form och storlek. 1995-06-30.
5. Placering av mätutrustning och provtagning. Förslag 1995-09-29. 

Folder om vad en obsyta är från Skogsvårdsstyrelsen 2001

Utvärderingsrapport
Miljöövervakning på obsytorna1984-2013
. Beskrivning, resultat, utvärdering och framtid. C. Akselsson, G. Pihl Karlsson, P E Karlsson, J Ahlstrand. Skogsstyreslen rapport 1 - 2015.