Förbundets seminarier

Hälsoeffekter av dålig luftkvalitet den 7 februari 2018

Bertil Forsberg, Ulf Troäng, Kristoffer Mattisson och Eva Hallgren Larsson föreläste under seminariet.

Visste du att 5500 personer i Sverige dör i förtid på grund av luftföroreningar? Hälsoeffekter som orsakas av luftföroreningar beräknas kosta samhället omkring 42 miljarder kronor varje år. Bilavgaser, småskalig vedeldning och partiklar från vägslitage är några av de främsta källorna till luftföroreningar.

Kronobergs luftvårdsförbund och Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge ordnade ett seminarium med inriktning på luftkvalitet och hälsa på Hotell Rådmannen i Alvesta. Under dagen föreläste Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, Ulf Troeng, Naturvårdsverket, Kristoffer Mattisson, Arbets- och miljömedicin Syd samt Eva Hallgren Larsson, förbundets sekreterare, Växjö kommun.

Bertil Forsberg talade inledningsvis om luftens hälsoeffekter, i sin inledningspresentation. Han poängterade att miljökvalitetsnormerna inte anger gränsen för när ökad risk föreligger. Typiskt är att risken ökar med halten, men det finns hälsopåverkan även vid låga nivåer är luftföroreningar. Den pågående förtätningen av städerna innebär särskilt en försämrad boendemiljö för dem som bor i de äldre husen med enkel ventulation och otäta fönster. Han poängterade också att det är viktigt att ha ett barnperspektiv när man pratar om detta och då är inte begreppet förtida dödsfall bra som mått på konsekvenserna eftersom man som barn drabbas av andra effekter, till exempel sämre lungfunktion. Detta kan dock påverka risken att dö i förtid när man är i pensionsåldern.
I sin andra presentation talade Bertil om luftföroreningarnas direkta effekter: ökat antal vårdkontakter och inäggningar vid höga halter av luftföroreningar, orsakade av både partiklar (PM2,5 och PM10) samt ozon och kvävedioxid. Forskningen visar att det finns kopplingar mellan luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar och numera även ett visat samband med demens inklusive Alzheimers sjukdom. Tidigare talade man mest om lungcancer, men luftföroreningar orsakar betydligt fler fall av stroke och hjärtinfarkt.

Seminariet lockade deltagare från Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Blekinge län.

Kristoffer Mattisson talade om Besvär och hälsoeffekter av luftföroreningar i Kronobergs län – En presentation av Arbets- och miljömedicin Syd och resultat från den regionala miljöhälsorapporten:

Arbets- och miljömedicin Syd är en del av specialist sjukvården och servar södra sjukvårdsregionen (Kronoberg, Blekinge, Skåne, södra Halland) och arbetar bland annat med patienter, miljömedicinska utredningar och forskning inom området luft och hälsa. Om man behöver hjälp med att bedöma kopplingen mellan exponering för luftföroreningar och hälsa kan man höra av sig till AMM Syd. AMM Syd arbetar även preventivt för att förebygga att ohälsa ska uppstå. Under hösten har AMM Syd, med delfinansiering från Länsstyrelsen i Kronoberg, tagit fram Regional miljöhälsorapport Kronoberg 2017. Enligt statistik från de som svarat på miljöhälsoenkäten går att utläsa att Kronobergs borna skattar luftkvalitén vid hemmet som god i jämförelse med omgivande län. Vidare så pekar statistiken på att en förbättring verkar ha skett över tid. Trots detta är det viktigt att man fortsätter bedriva arbete för att bibehålla och förbättra luftkvalitén i länet. Detta då tidigare forskning i många fall visat på att det inte finns någon lägsta halt då luftföroreningar i omgivningsluften skulle vara ofarliga.

Förbundets sekreterare Eva Hallgren Larsson informerade om att länets luftkvalitet är relativt god. På landsbygd har partikelhalterna (PM10) varit cirka 7 mikrogram per kubikmeter luft. På trafikintensiva platser i tätorterna har halterna varit dubbelt så höga. Värst är situationen enskilda dygn under mars och april, en tid när sand och salt ligger kvar på vägarna och många fortfarande använder dubbdäck. Viktigt för kommunen att tänka på är tidig och upprepad gaturengöring och bilister som använder dubbdäck kan ta av dem i tid. Årsmedelvärde för de mindre partiklarna (PM2,5) brukar vara cirka 5 i Asa och något högre i tätorterna.

För kvävedioxid (NO2) är skillnaden mellan landsbygd och tätort betydligt större och trafikintensiteten viktig. På landsbygd har halterna varit 1-2 mikrogram per kubikmeter luft, generell nivå i tätorterna strax under 10 och knappt 15 i starkt trafikerad miljö. Lite oroande är att NO2 tenderar att öka, vilket antas bero på ökad andel dieselbilar. Halterna av bensen har minskat markant sedan mätningarna startade. Även de är nu under gällande miljökvalitetsmål. Förbundet har under vintern genomfört utökade mätningar av butylacetat och andra flyktiga organiska ämnen. Dessa resultat presenteras på årsmötet den 20 april.

I Bertil Forsbergs presentation om vedrökens hälsoeffekter slog han fast att det kan vara lokalt höga halter av vedrök inne i tätorter, särskilt om fjärrvärme saknas. Även om en stor andel av PM2.5 kommer långväga ifrån, är det främst för de allra minsta partiklarna en betydande del som faktiskt går att påverka. En undersökning från Lycksele visar att när sothalten (som mycket beror av vedeldning) ökar, så ökar även antalet inläggningsbesök på grund av astma.

Ulf Troäng arbetar på Luftenheten på Naturvårdsverket och twittrar under namnet @LuftUffe.

Ulf Troäng beskrev, i sin presentation, översiktligt status på luftkvaliteten i landet och informerade sedan om aktuella styrmedel på nationell nivå som är relevanta ur luftsynpunkt, med fokus på vägtrafik och vedeldning. Luftkvaliteten i Sverige är  bra i förhållande till stora delar av världen och Europa, men det betyder inte att allt är frid och fröjd. Det finns  fortfarande problem med dålig luftkvalitet i framförallt vissa städer och tätorter. De föroreningar vi har mest problem med är kvävedioxid och små partiklar (PM2,5) och främsta orsakerna till dålig luftkvalitet i Sverige är vedeldning, vägtrafikens avgasutsläpp samt vägslitagepariklar från dubbdäcksanvändning.

Ulf berättade vidare lite om aktuella styrmedel på vägtrafiksidan, där det finns en rad statliga stöd att söka för investeringar i laddinfrastruktur, kollektivtrafik- och cykelinfrastruktur, elbussar, elcyklar och elmopeder samt att det träder i kraft ett nytt fordonsskattesystem (bonus-malus) till sommaren.

Han berättade också mer utförligt om miljözonsbestämmelserna som ska läggas fram av regeringen under våren. Han redde sedan ut vad som gäller kring de nya utsläppskraven på vedpannor och rumsvärmare som finns i Boverkets byggregler och träder i kraft fullt ut i sommar samt informerade om den kommunikationsinsats om hur man kan elda för att minska utsläppen (”Tänd i toppen”) som genomfördes i höstas. Avslutningsvis annonserade han att Naturvårdsverket innan sommaren kommer att publicera en uppdaterad vägledning för kommunernas luftkvalitetsarbete, Luftguiden version 4.

Bertil Forsberg från Umeå Universitet talade om att luftföroreningar kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och Alzheimers sjukdom.

Luftseminarium den 27 november 2013 i Alvesta

2013 är EU:s Luftvårdsår. Kronobergs Luftvårdsförbund och Miljösamverkan Kronoberg–Blekinge uppmärksammade detta genom att bjuda in till seminarium den 27 november 2013 med luftkvalitet och människors hälsa i fokus. Hur ser luften ut idag? Hur ska vi planera för att möta samhällets behov av transport och bostäder? Goda exempel presenteras. Mycket inom luftområdet visar ”Vill vi så kan vi”!

Föredragen speglade luftkvaliteten i Kronobergs län och vad som måste göras för hur den kan bli bättre. Föredragen tog upp alltifrån hur Trafikverket arbetar med trafiksektorns utmaning om en fossilfri fordonstrafik, om människor blir sjuka av luften och hur, om det är smart att driva kollektivtrafiken på el till hur man bygger optimalt för en god luftkvalitet i ett småstadsperspektiv. Eftermiddagen präglas av exempel på gott miljöarbete från transportföretag, industrin och hos en kommun.

Medverkade gjorde Eva Hallgren Larsson Kronobergs luftvårdsförbund, Emilie Stroh från Arbets-och miljömedicin i Lund, Håkan Johansson Trafikverket Borlänge, Sven Borén Blekinge Tekniska högskola, Marie Haeger-Eugensson IVL Göteborg, Fredrik Mårdh Energikontor Sydost i Kalmar, Charlotta Ahlqvist, Smålandslogistik AB, Clas Carlsson Regionförbundet södra Småland, Erika Richard Stena Aluminium AB Älmhult och Årets luftvårdspristagare Lars Lindgren, Ljungby kommun. Ronny Polback var moderator. Ta del av talarnas presentationer genom att klicka på deras namn.  Här finns ett referat av vad talarna framförde vid sina föreläsningar.

Luftvårdsseminarium den 27 november 2008 i Växjö

Luftvårdsförbundet ordnade en luftvårdsdag om luftföroreningarnas hälsoeffekter, föroreningsläget, om hur miljökvalitetsnormer berör samhällsplaneringen och företagen, samt hur man kan samordna kontrollen. Läs programmet här. Ett kort referat och länkar till presentationerna följer:

Först ut på seminariet var Lars Modig från Umeå universitet. Han berättade om sambanden mellan luftföroreningar och hälsoeffekter, särskilt med koppling till trafikintensitet. En slutsats av hans anförande är att miljökvalitetsnormerna inte utgör några absoluta tröskelvärden för hälsorisker, utan man bör inför viktiga beslut ta fram bedömningsunderlag med beräknade hälsoeffekter i det enskilda fallet. Hans presentation finns att läsa här.

Per Andersson från Naturvårdsverket gav en bakgrund till regelverket  kring miljökvalitetsnormer och han betonade även att miljökvalitetsmålen är betydelsefulla för luftvårdsarbetet. Han menade att även om lagstiftarens intentioner med normerna ännu inte har uppfyllts så har de i alla fall bidragit till kunskapsuppbyggnad och att större hänsyn till hälsoaspekter tas vid planering och tillståndsgivning. Föredraget finns här.

IVL svarar för mycket av mätandet av luft i landet och är datavärd för luftkvalitetsdata. Karin Persson berättade om Urban-mätnätet och placerade in data från Kronoberg i ett regionalt sammanhang. När det gäller utformning av mätprogram gav hon exempel från den rapport om generell omfattning för län som tagits fram och som finns refererad i "Rapporter/länkar" i menyn till vänster. Här är hennes presentation.

Så var det dags för regionalt perspektiv. Marléne Blomgren från Växjö kommun gav exempel på resultat av de samordnade mätningarna genom Kronobergs luftvårdsförbund och genomförda beräkningar av luften på Växjös alla gator. Resultaten finns här

Bruno Bjärnborg från Länsstyrelsen i Kronobergs län kompletterade med en inledande analys av överensstämmelsen mellan beräknade och uppmätta halter i det regionala programmet. I presentationen som finns här, ingick också några exempel på tillståndsprövningar enligt miljöbalken där miljökvalitetsnormer avhandlats i bedömningen. (Obs att VEAB:s utsläppssiffror där är räkneexempel på värsta otänkbara fall och inte faktiska utsläpp).

Marléne Blomgren återkom tillsammans med Pehr Ånelius och de gav exempel på hur beräkningsprogrammet Simair används i Växjö i planeringen  Läs här. Pehr gav exempel från Växjö på hur miljökvalitetsnormerna kan komplicera detaljplaneringen när man riskerar att komma i närheten av normnivåerna. Ett dilemma kan vara att placera ett hus nära väg inom område med risk för överskridande eller flytta bort det en bit, men då frigöra ytor där folk istället kan komma att vistas i norm-riskområden. Är det rimligt att dra en ny trafikled genom ett planerat nytt, avskilt bostadsområde för att avlasta en infartsled där normer kan komma att överskridas vid utbyggnad av handelsområden?  

Vägverket representerades av Krister Wall och Bo Svensson. De visade på Vägverkets sätt att arbeta med åtgärder för att minska trafikens luftpåverkan, bl.a. utsläppet av slitagepartiklar, inte minst från dubbdäck. De gav också några regionala exempel på trafikmiljöer där miljökvalitetsnormerena är i fara. Läslänk.

Lars Hederström, länsarkitekt i Kronobergs län, redogjorde för hur miljökvalitetsnormerna hanteras i plan- och bygglagen. Det finns många knepigheter; ska man anpassa detaljplanen eller trafiksituationen? Han menade att översiktsplanen är ett bättre instrument för att klara ut tillämpningen av normer än detaljplaner, där så mycket styrs av andra faktorer än de som kan regleras i detaljplanen. Läs här.

Carl-Philip Jönsson, miljövårdsdirektör vid Länsstyrelsen i Kronobergs län, redde ut hanteringen av miljökvalitetsnormer vid tillsyn och tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken. Texten finns här, därutöver gav han en målande liknelse mellan överskridande av luftkvalitetsnormer och överlastning av hissar;  det finns skillnader mellan regelverken hur de tillämpas.

Seminariet, som leddes av ordföranden i Kronobergs luftvårdsförbund Carl-Gunnar Hagberg, avslutades med en livlig diskussion.